Nu har jag gått upp före sex i snart en vecka... Jag orkar fan inte mer, men vad ska man göra? Jag är inte en morgonmänniska och jag förstår inte hur man kan vänja sig vid det för jag gör det aldrig.

Jag fattar inte hur ni mammor orkar...
"Det är lite mysigt när det är mörkt ute, så vi tänder lite ljus och myyser"

Jo tjena, jag ligger på soffan och slumrar och hon leker, men lär ligga på helspänn ändå för hon stoppar ju allt i munnen.... Ligger o försöker sova och bara önskar att hon kunde bli trött oxå. Men orka tända ljus, göra frukost, klä på mig..? Neeeej jag ligger och försöker sova och inte börja grina för jag är så trött.


Så en ELOGE till er som orkar gå upp på morgonen och kan vara människor.
Jag är ett monster då... och den som stör mig när vi båda lyckas somna, den får höra det, med råge!



Nu är klockan snart nio. Jag är INTE människa än på några timmar...